Nu är vi åter i normalbalans här hemma och jag kan ta mig tiden att sätta mig och uppdatera er på våra förehavanden. Johan har varit bortrest i Sydafrika under 3 veckor, men kom åter i dag. Härligt!

Sara, Maja och Molly kom i måndags tillbaka till Göteborg efter en dryg vecka i Stockholm. Alla tre tyckte nog att "borta bra, men hemma bäst". Tågresan gick över förväntan. Maja sysselsatte sig med sin bärbara DVD spelare och Molly låg ömsom på golvet eller satt i Saras knä. När tåget väl stannade på stationen och det var dags att kliva av fick vi inte göra det i lugn och ro. Nej, tåget hade en tidtabell att hålla så det var bara att raska på. Tågfolk hjälpte oss av med alla våra saker, trodde vi i alla fall. Men när Sara skulle plocka ihop sig för att promenera mot den väntande transporten hem upptäcker vi att en resväska är kvar på tåget. Inlåst. Så det var bara att lämna barnen hos en främande dam på perongen och bege sig på jakt efter någon som kunde öppna tåget... Pust! Men allt löste sig och vi fick skjuss hem av Fredrik (Måns och Ellens pappa) och Sara fick med sig en omtänksamt pacakd matlåda från Susie. Mums!

I onsdags var det dags för Sara att hoppa och skutta lite på bassängkanten på Hagabadet och då ryckte Tova in för att hjälpa till med barnen. Hon stekte mumsiga pannkakor och roddade med galans barnen i säng.

Tordagseftermiddagen förgyldes av ett besök på Saras jobb. Molly fann sig i att langas från den ena famnen till den andra och var lika glad som vanligt. Maja var en aning avvaktande inledningsvis och ville vid flera tillfällen åka hem. En sticka i fingret gjorde ju inte heller saken bättre. Men Mona (Saras chef) fiskade välutrustat fram ett plåster ur handväskan. Ett blått! Och när det till sist faktiskt var dags att åka, hade Maja ändrat sig. Nu var det ju riktigt roligt att titta runt på kontoren och prata med "tanterna".

Vi tillbringade fredagen hemma hos Susie, Måns och Ellen. Det blåste och regnade så vi höll oss inomhus. Måns var eld och lågor över att få träffa och leka med Maja och skulle busa och vara rolig. Maja däremot var inte alls med på Måns bus och skrek i högan sky. Det är inte lätt att vara liten alla gånger.

Både Maja, Molly och Sara såg mycket fram emot lördagen då Johan skulle komma hem. Men på fredagskvällen ringer Johan med gråten i halsen och meddelar att planet var överbokat och att han blir kvar ett dygn till. Vilken besvikelse, för oss alla! Kanske mest för Johan som var helt inställd på att få komma hem.

Lördagen fick vi således att gå genom att besöka Anna och Tommy och deras två döttrar Moa och Lisa. Vi stannade över middagen och fick härligt god lasange. Även idenna dag blåste det rejält och Maja blåste nästan ikull på vägen från bilen till Anna och Tommys hus.

Så i dag kom han då äntligen hem igen, efter hela tre veckors bortavaro. Maja blev överlycklig och har gått omkring och myst: "Maja tycker om sin pappa". Molly sträckte osäkert ut en hand mot mamma, men efter en kort stund så kom ett strålande leende.

Molly har börjat att åla sig fram på golvet med en faslig fart. Hon sätter i ena armbågen och skjuter ifrån med motsatt ben. Äbn har hon inte kommit på att hon kan använda den andra siden, så ålandet går en aning i en cirkel om hon inte styr upp det hela. Oj, vad hon är målmedveten! Hon står nu också riktigt stadigt och kan hålla sig i bara en hand.



Maja sitter och tittar på ett CD fodral. Hon har fått en egen CD spelare på rummet och byter själv mellan skivorna. Favoriterna är sagorna som hon bara får lyssna på när hon ligger i sin säng och vilar.




Molly visar sin stabilitet i ståendet




Lika glad som alltid




Maja studerar "mormor" som bor i dockhuset.